Nikita bestämde sig för att vara vaken nästan två timmar extra idag?! Gick och nattade henne men inser rätt snart att det var ingen ide redigt än. Hon skrattade och surrade & var så där charmig som bara hon kan. Så nu sover hon sen en stund tillbaka utan några tårar. Får se vilken tid hon tänker kliva upp imorgon. Imorgon kan vi ligga kvar i sängen och mysa lite extra. Om jag får bestämma iaf :P
Ikväll unnade vi oss snabblagat, så ingen grillning?! Min man var nog för hungrig för det. Nå iaf, när jag stod och väntade på pizzorna så tänkte jag lite på barnuppfostran och tålamod.
Blir man mer tålig och får en annan syn på hur saker och ting ska skötas när man fått fler barn?
Första barnet så är allt nytt och man släpper allt om man måste för att få njuta av ett leende. Ja iaf jag gör så, det kanske oxå är olika från mamma till mamma. Jag tänker iaf verkligen ta till vara på varje minut så jag inte kommer att tillhöra dom som säger: "åh tiden går så fort, tänk om jag ägnat mer tid av de första månaderna" Mmm så är det!
Ja vart var jag nu då?! Olika i tålamod...ja man känner ju sitt eget barn bäst även om man inte har erfarenhet sedan innan och alla bebisar är ju olika. Men kan man generellt säga att OM jag fick ett till barn skulle jag då låta henne pipa lite mer själv eller låta henne skrika sig till söms? Eller skulle man agera som man gör idag? Använda det man anser är sunt och för att nå bästa resultat?!
Man lär av sina misstag, även om jag inte har några ;)
Låter som Nikita är hemsk men det är inte alls då jag menar. Jag är ganska stark i mig själv och vet vad jag anser vara rätt och fel. Tänkte bara att man kanske är för målmedveten för att se att det finns andra stigar att gå...
Nä, i vissa lägen ska man inte vela :D kärlek i massor och uppmuntra från början, det måste väl bli bra?!
Nä, fram med godiset!!!
//JP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar