tisdag 30 april 2013

Ögonen ser...

Ibland väljer vi att blunda. Att inte behöva ta tag i det som bränner. Medan vi ibland väljer att se allt, utan att förstå griper vi tag om nuet.
Alla är vi olika. Alla bär vi på olika utrustningar som ska hjälpa en fram i livet.
Din utrustning kanske inte alltid är den bästa, men den går säkert att använda bara du väljer att bruka den.
I tysthet sker de oftast stora initiativen... I mörkret men för all del även i ljuset av solen.
Ibland kan man inte passiv stå och invänta förändring, medan man ibland borde.
Livet... Med våra ögon måste vi våga lita på vad som är rätt och när. Utan att behöva fråga. För frågan...lär inte få alla svar.


//JP

söndag 28 april 2013

Mansförkylning?!

Ja, det må hända att man drabbats av en mansförkylning. Har växelvis feber vilket hållit i sig i över en vecka. Hostar till jag spyr. Kan inte tvinga i mig mat utan håller till flytande. Hinkar cocillana varvat med Alvedon men huvudvärken vägrar ge sig. Det ömmar i kroppen och en å annan sammandragning!!! Ja precis, inte bara mansförkylning utan gravid oxå?! Hostat ligamenten sura och stackarn får ta det som finns i matväg. Vågar inte ställa mig på någon jävla våg! Ont i hela bäckenet som påverkas av mina hostningar samt brist på bl.a. vila. För just, min önskade lilla dotter har ju drabbats av samma eländiga virus. Vilket leder till massa hosta, dåligt matsug och varande ögon. Så ist för att försöka kurera mig själv kämpar jag med ögontvätt, snorpapper,tröstande och bärande. Mediciner och sprayen samt tvinga i henne vatten. Hennes feber på nätter och min hosta som tillslut väcker även henne.
Ja, idag var det nära att kroppen säcka samman. Men nej! Bit hårt och kom igen.
Ingen ska fan komma och säga att en mansförkylning är jobbig! De minsta man kan begära är lagad mat och städat hus ja...om dom inte är gravid och samtidigt sköter en annan sjukling.

Det är då en jävla förkylning och vara jobbig!!! Men eftersom jag haft den i över en vecka så borde den vara på g att vända...eller?
Nu måste jag skynda mig sova lite innan älskade Kita vaknar. Borde skaffa mig en potta oxå :)

Ja efter så långt uppehåll i bloggen var detta var ni fick. En hormonfylld migränbitch med stora sömnproblem :)
Men trots allt gnäll så är iaf Nikita lätt att ta hand om jag kommer dock behöva en del omsorg ett tag framöver. Men bara jag inte hostar/stressar igång värkarna!

God natt på er! Vi kanske hörs snart igen

//JP