Gårdagens brev?!

Ja, det är några dagar sedan jag lovade ett inlägg. Inte någon ide att komma med undanflykter. 

Det är strax dags för kväller men kom att tänka på mitt löfte till er.

Det är inte mycket som sker som kan vara av intresse för er att veta. Även om jag tycker varje dag är helt fantastisk. Aldrig kunde jag ana att det är så spännande att se all utveckling och kreativitet som sakta smyger sig fram. Jag vet inte om det just är för att att det är mina barn. Utvecklingen hos andras barn är även den intressant. Det ligger väl rätt i tiden, min tid. 

Man hör hur valpen leker och pratar med sig själv och dockorna, hur fantasin flödar och hur hon ska gå till affären på låtsas. Eller "åka till affäret" som hon själv säger. Hur hon förvränger rösten och busar och hur hon skrattar till tok på tv'n. Ungen har humor! Hon vet även vad hon vill. I de avseende hon får bestämma så utgår man från hennes vilja. Givetvis sker de tester från hennes sida, som många gånger kan påfresta de trötta sinnet. Men förhållandevis går vi hand i hand. Likväl som jag vet hur jag kan "manipulera" så vet hon hur man lindar mamma runt lillfingret. Hon är inte ens två år?! 

Ludde börjar även han visa nyfikenhet för omvärlden och förstår att det finns mer än bara mamma. Vilket leder till att han nattetid vill ha mamma nära, mycket nära. Men det är okej, även om det vore skönt att för en natt ha heeeela sängen själv. Det är en del i utvecklingen och den styrka som den enskilda individen behöver. Det är inget som varar i evighet, utan man får leva i nuet. 

Jag känner mig säker, jag blir inte lika paralyserad av alla div besked man läser. Jag utgår från min magkänsla och våra åsikter. Jo, Mattias har oxå en viktig roll även om det är jag som är hemma med dem. 

Offentligt ammande, för eller emot? 

FÖR! Jag ser hellre att barnen får mat/närhet/törstsläckande eller vad det nu kan vara, än att höra barnen gråta i vild förtvivlan. Vad är egentligen problemet? Helt ärligt?!  Senast i lördags stod jag på Childrenshouse med Ludde hängande i bröstet. Hyfsat diskret men ändå ammande. Vet inte om de som stod bredvid ens fattade vad jag gjorde. Nu hade jag inte kunnat göra så med valpen, hon var en sådan tös som satt länge vid bröstet. Ludde är en smula effektivare på den biten. 

Nä, jag är ledsen men nu ids inte ögonen mer.

Ska verkligen försöka bättra mig, hört den förut? :P 😜

//JP

Imorgon

Ja, imorgon ska jag ta mig tid att blogga idag är jag alldeles för trött, och humöret dalar. Då kan de bli dumt. Så...natti natti. 

//JP

Bristningsgränsen...

Ja som rubriken lyder är det lite så det känns just nu. 

Min kropp är visserligen hyfsat van att inte sova, men brukar lyckas finna några stunder på dagen den kan vila. Just nu är det en väldigt intensiv period för Nikita. Hon bearbetar utvecklingen på natten vilket resulterar i att hålla både mamma och brorsan vaken. Även om det känns som man hanterar läget ganska bra så börjar det kännas nu. 

De senaste nätterna...eller veckor borde man egentligen säga...har sett ut ungefär såhär:

19:30 barnen går och lägger sig. 

22-23 Ludwig vill äta. 

01-02 Nikita kommer in och vill då ha välling.

01-02 Ludwig vaknar och vill amma.

03-04 Ludwig vill äta igen.

05:00 Nikita sover oroligt och börjar böka.

06:30 Ludwig vaken och vill kliva upp.

07:30-08:20 Nikita vaknar 

Kan fortsätta med dagen....:

Blöjbyte vid uppstigning samt påklädning för dagen.

08:00-08:30 Frulle för Nikita 

08:40 Ludwig vill äta sen sova.

09:00 har Nikita dagis vissa dagar och åter 15:00. 

 Om inte dagis...

11:00 Lunch

11:30 Ludwig hungrig

12:00 Nikita sover middag

13:00 väcka Nikita

14:00 Ludwig äta sen sova

14:30 Mellis för Nikita

16:00 Ludwig äta

17:00 middag för hela familjen

18:30-19:00 Nikita får "kvällsfika". 

19:30-20:00 läggdags....

Nu har jag inte tagit med div blöjbyten, kurragömma, legobygge, bokläsning, bebisjoller eller barngos. 

Inte heller dom dagar det är babyrytmik och babysim. Eller allt plockande efter familjen och städning, tvättning, duschning...osv. 

Jag nämnde väl att min dotter är av bestämda åsikter, ogillar mat och saker som innebär att man inte kommer undan. 

Jag hinner absolut inte allt varje dag. Det tar mig 30-60 min att somna efter att jag blivit väckt...allt som oftast numer ca 30 min. Men det ger en inte många timmar till sömn. Nu finns det bättre nätter än detta men oxå betydligt sämre... 

Så jag beklagar att mitt humör inte håller jämna steg med alla. Att håret står kors och tvärs och att spegeln är smutsig. 

Min kropp värker av allt bärande och bubbande. Behöver jag säga att alvedon inte funkar?! Huvudvärken blir betydligt värre när kroppen blir "utbränd". Vila på dagen? Nu har jag så otroligt svårt att sova på dagen oavsett hur trött jag är. Allt som snurrar, då hur mycket som helst bör göras. 

Missförstå mig rätt! Barnen är underbara! Dagarna flyter oftast bra och vi har hittat våra rutiner. Men Nikita är så otroligt mammig och visst hade det vart skönt om hon kunde finna sig i att pappa gjorde saker. 

Men det är tur att det ändå är för en ganska kort period i livet. 

Jag vet iaf att jag är bra. Jag känner barnen så otroligt väl. Förstår deras kroppsspråk och beteende utan och innan. Jag är delaktig i de mesta. Jag stressar hellre när tiden ges än att byta lekstunden tillsammans. Som jag läste på nätet. Jag gör mer på sju minuter än många gör på en hel dag. Jag drar fram som en orkan när jag är "fri". Önskar jag hade haft tid för biltvätt och fönstertvätt med...men seriöst, jag hinner inte det! 

Vet ni vad det bästa med de hela är? Jag kan klaga bäst jag vill för det är ändå jag som lever det! Men sen får jag krypa ner bredvid mina barn och mötas av deras mjuka blickar och varma skratt. 

Trött, hungrig och så fruktansvärt ont! Men ack så glad jag är att just jag får leva det livet. 

Nä detta duger inte!

Blogga på dagtid?! 

Ha de gott! ;)

//JP

Sömnen är chanslös

En av de bästa saker jag vet är att gå till sängs tillsammans med min man. Men hur tänkte jag då?! Att ge min man GTA 5 i present. Han måste ha vart värt de trots allts. Ja, helt övertygad. Iof var det från barnen...kan man dra av de på deras pengar? 

Visst är det härligt att se lyckan i andras ögon?! Speciellt om man själv bidragit till den. 

Nä, idag är jag mest bara besvärlig. Förbannade huvud/nacke...!

Dags för sängen och hoppas man hinner somna innan plikten kallar. Om ca två veckor blir han fyra månader! FYRA! Helt sjukt vad tiden rusar. Snart är man tillbaka på kont....hmm. Ja, vart jag nu är tillbaka. Det återstår att se. 

//JP

Trög start i uppförsbacken.

Jag hade nog precis börjat förstå att jag var mamma. Ja, ni förstår att bara för att hon sa mamma betyder det inte att man förstått fullt ut. Idag sitter jag här... 30 år och tvåbarnsmamma, fru och lycklig husägare?! Helt fantastiskt! 

Klart att man är trött och vissa dagar känns det motigt att kliva upp ur sängen. Måndagar är jag oftast som mest effektiv. Synd att säga att man är utvilad efter helgen, men man har fått några smulor extra av sin äkta hälft. Han är fortfarande den som håller ihop mig.

Dagarna varierar lite, men man kan väl i snitt säga att jag har en timme per dag som kan spenderas hyfsat fritt. Då bör lämpligen saker göras där man annars inte har möjlighet med två barn på armen. Ex städa trappen, skura golv, plocka, äta, duscha, tvätta, vila...ja ni fattar. Inte nödvändigtvis i den ordningen. Det är helt otroligt vad man plockar om dagarna! Då menar jag inte bara efter min lilla virvelvind.... Ändå hinner man inte allt man hoppats. Dock märker åtminstone jag hur mycket man servar i "vanliga fall". 

Ja just, den där timmen. Den gäller ju enbart om bägge barn bestämmer sig för att sova samtidigt! I annat fall har jag inte samma möjlighet till distanserna. 

När jag gick gravid med Ludwig fick jag upprepade gånger höra hur jobbigt det skulle bli och hur tufft allt skulle vara. Visst kan man känna sig låg ibland och frustrerad att inte själv kunna få avnjuta fem minuter på toaletten, eller bara få vara ensam några sekunder. Att inte behöva stressa till affären eller kasta i sig maten, samtidigt som man servar...och serverar. Att få sova flera timmar under natten och ligga och dega en stund på morgonen. Jo, klart man kan känna saknad av det. Men samtidigt, när man sitter och föder den ena med fast föda och den andra hängandes i bröstet så njuter jag av tillvaron. Jag får ta del av en otrolig utveckling och se hur dessa kollin präglas på en och blir självständiga individer. 

Att lära dem hur man pratar, går, observerar osv är helt fantastiskt. Att veta att jag är en av deras viktigaste punkter i världen...ja då kan man stå ut med att att läsa Alfons Åberg när man sitter på dass. 

Jag avundas de som får en liten stund för sig själv någon gång under veckans dagar. Det är absolut något man egentligen behöver. Men jag skulle kunna komma med en miljon bortförklaringar, och det skulle precis bara vara bortförklaringar. 

Skojade med maken för ett tag sedan att när Ludwig är 6 månader så kan han få vara hemma med dem. Att det var hans tur att leva det "avkopplande" hemmalivet med allt vad det innebär, så kunde jag jobba och slita. Haha, ja...vad ska vi säga. Älskade du! Nä, jag håller mig hemma med dem. Jag börjar få bra koll på hur logistiken fungerar med två barn. Dagis, babyrytmik, bad, äta, sova, bajsa...ja ni vet. Till råga på allt, man blir stark med! Sen klart att min kropp och knopp lider stundvis...stundvis mer.

Allt har två sidor. Man kan inte bara få de fridfulla och glädjefyllda. Man måste tampas med tårar och sömnbrist med. Detta är inget baserat på att just mina barn är födda så tätt, utan de bara är sä det är. Om man tycker att man har dåligt med tid med ett barn...då anar du inte hur lite tid du har med två. 

Hör till saken att vi dessutom rustar kåken....Jag saknar min man väldigt ofta, även om han är våningen ovanför mig. 

Nä, dags att avrunda detta inlägg innan jag spinner in på ny tråd. Allt som snurrar, allt man skulle vilja få ner. Orken är inte redigt närvarande! Dags att nanna kudde innan nattens utfodring börjar...

//JP

P.S! Vid något tillfälle ska jag ta och läsa igenom mina egna inlägg....blir väl ungefär när Ludde har tagit studenten. D.S!

Fantastiska år!

Ja igår var det exakt fyra år sedan vi fick nycklarna till huset. Nog börjar man se förändringar. Det är inte bara i livet det skett förändringar under denna tid ;)

Grattis till Maarit, Lena ,Patrik & Dille som fyllde år igår. Hipp hipp hurra!!!

Idag fick vi främmande från viken. Nikita fick busa lite med H och hon berättade sen att de va hennes kompis. 

Snart planerar jag göra kväller, de börjar kännas på... Snoriga näsor borde inte få existera! 

Imorgon är det både vaccination, sjukgymnast och gos på listan. 

Redan tre månader?! Står inte på innan Nikita fyller två år heller! 

Nä! 

Dags att göra det enda vettiga. Natti natt!

//JP

Fördomsfritt

Nu var det sådär länge sedan man gjorde ett inlägg igen. Borde egentligen sova då man är tröttare än tröttast. Men hjärnan...ja att få den att pausa är inte alltid lika enkelt. 

Ibland önskar jag att det fanns någon som helt utan fördomar eller dömmande kunde lyssna på allt mög man har inom sig. Bara lyssna lixom. Men alla dömmer vi, alla har vi fördomar. Även om vi inte säger de högt så finns de där. 

I övrigt är valpen lite krasslig. Men hoppas de går åt rätt håll och att de andra två slipper! 

Ger mig själv tillåtelse att blunda lite nu. Innan Ludwigs matklocka ringer. 

Natti natt!

//JP

Tillsammans!

Tillsammans är vi starka. 

Tillsammans står vi enade. 

Tillsammans är vi två. 

Tillsammans kan vi klara allt. 

Ibland har man skilda åsikter. 

Ibland har man en dålig dag. 

Ibland vill man gråta. 

Ibland vill man bara vara. 

För evigt är vi tänkta att hålla varandras händer.

För evigt är vi handen som håller våra barn. 

För evigt kommer min kärlek till dig att flöda. 

För evigt kommer jag stå skyddande vid din sida. 

Allt är egentligen väldigt enkelt. 

Jag älskar dig villkorslöst Mattias!

Idag, imorgon och för resten av tiden...

All kärlek...din fru. ❤️

Korkad eller bara blond?!

Idag har det vart ett helt fantastiskt höstväder. Jag och barnen var ute i två timmar...medan Nikita lekte i sandlådan passade jag på att kratta löv... Eftersom jag har sådan fruktansvärt bra kropp för det! 

Bortsett att det gör ont i rygg/nacke och händer så tycker jag det kan vara ganska avkopplande. OM man bara slapp ta rätt på lövhögen! Det ska dock tilläggas att det är svårt att få något avkopplat när man har två småttingar med sig :) ger ändå mig själv en eloge för att just kunna kratta och leka/vakta kids samtidigt. 

Maken har monterat dörr till badrum så äntligen börjar man se att det faktiskt händer något. Kan inte med ord beskriva hur gärna man vill ha ett fungerande badrum! Tänk när de nya fönstret kommer?!Wiee!

Imorgon ska valpen hem och leka med sin mormor och mostrar. Så då ska jag ta de lugnt genom att städa i källaren :) 

Sen på måndag är man väl sängliggandes :D som rubriken lyder, korkad eller bara blond?! 

Trevlig lördag på er.

//JP 

Vardagskurvor.

Vissa dagar är bättre och vissa dagar är fruktansvärda rent ut sagt... Idag är en sådan jobbig dag. Ni vet en sån dag när man inombords gråter en skvätt varje gång man rör huvudet. För att upplysa, man rör huvudet rätt ofta på en dag?! 

Pratade med läkaren som tyvärr inte kan göra speciellt mycket. Allternativ hjälp och fungerar inte det så kanske man kan få tid till smärtkliniken. Den enkla vägen hade vart att sluta amma... Men mitt hjärta säger ifrån. Nåja, vi får väl se vad det blir. Jag dör åtminstone inte av det. Tiden för allternativ hjälp finns inte heller... Denna eviga tid?! 

Ja, imorgon är det förhoppningsvis lite bättre. 

Sitter just nu och tittar på min underbara valp som kämpar med blöjan. Nu har hon en innanför byxan och en utanför. Hon landar mjukt om hon ramlar iaf :)

Ikväll hade det inte suttit fel med ett bad... Undrar om man ryms i barnens badbalja?! ;) 

Nu leka lite mer innan det är dags för mat. 

//JP

Den eviga vardagen.

Jaha, tisdag igen. Veckorna flyger fram utan att man hinner göra några större reflektioner över det. 

Igår fyllde min farbror 60 år! Grattis!!! Vi har fortfarande inte hälsat på..som vi tänkte när Nikita föddes...?!

Som sagt, dagarna flyger fram! 

Men jag tycker om min vardag. Möjligt att man skulle vilja göra några justeringar i tillvaron, men var sak på sin tid. 

Dagarna nu går till att städa, plocka, tvätta, leka och utfodra. Samtidigt som jag går på babyrytmik en gång i veckan och babysim två gånger i veckan. Varje dag är i stort sett den andra lik. Grevinnan och betjänten varje dag. Dagarna fulla av skratt & joller, tårar och pussar. Frustration och fullkomlig lycka.  

Tid för mig själv existerar inte. Möjligen stressa till affären för att vara borta maximalt 15 minuter?! På toaletten är det bokläsning om Alfons, i duschen är det snabba puckar just in case pågen blir hungrig. Ja, mitt liv i organiserad kaos. 

Vad finns det inte att älska i min vardag? 

Att det med Ludwig även föddes ett ännu större lugn och förståelse är sant. Det krävs när man har flera små barn. Jag känner mig betydligt lugnare och tryggare i min roll som mamma. Jag känner min dotter innan och utan och läser hennes små signaler väldigt lätt. Hon är en mini-me. Ludwig bygger sakta upp sin personlighet och även honom börjar man lära känna. Vilket jag då kan konstatera att de föddes i rätt ordning. 

Även om allt är frid och fröjd så har man alltid bättre och sämre dagar. Många tankar om mycket annat kan cirkulera och visst, en frustration om att man ständigt är på spänn. Det påverkar skadorna inom och ovan. Men allt är för en så kort tid. Jag tänker inte missa en sekund av min vardag. Stannar man upp och tittar, så förstår man varför. 

Jag kommer alltid finnas där, stötta, blåsa, skälla, krama och skratta. För dom alla fyra! Min familj, mitt hjärta, mitt liv. 

Att sedan få vackra ord från min mor som berömmer för mitt lugn och bra hand med barnen. Det stärker en mer i den redan trygga tillvaron. 

//JP 

Avslut?

Överväger att stänga bloggen...tillfälligt eller permanent vet jag inte. 

Samtidigt som jag behöver mitt skrivande så vet jag inte om offentligheten är det som krävs. 

Det finns så mycket annat i mitt liv som står över. Snart ännu ett liv. Kanske skapa en "barnblogg"?! 

Eller räcker alla andra sidor?! Twittra lite ist kanske. 

Tåls att klura på... 

//JP

Ögonen ser...

Ibland väljer vi att blunda. Att inte behöva ta tag i det som bränner. Medan vi ibland väljer att se allt, utan att förstå griper vi tag om nuet.
Alla är vi olika. Alla bär vi på olika utrustningar som ska hjälpa en fram i livet.
Din utrustning kanske inte alltid är den bästa, men den går säkert att använda bara du väljer att bruka den.
I tysthet sker de oftast stora initiativen... I mörkret men för all del även i ljuset av solen.
Ibland kan man inte passiv stå och invänta förändring, medan man ibland borde.
Livet... Med våra ögon måste vi våga lita på vad som är rätt och när. Utan att behöva fråga. För frågan...lär inte få alla svar.


//JP

Mansförkylning?!

Ja, det må hända att man drabbats av en mansförkylning. Har växelvis feber vilket hållit i sig i över en vecka. Hostar till jag spyr. Kan inte tvinga i mig mat utan håller till flytande. Hinkar cocillana varvat med Alvedon men huvudvärken vägrar ge sig. Det ömmar i kroppen och en å annan sammandragning!!! Ja precis, inte bara mansförkylning utan gravid oxå?! Hostat ligamenten sura och stackarn får ta det som finns i matväg. Vågar inte ställa mig på någon jävla våg! Ont i hela bäckenet som påverkas av mina hostningar samt brist på bl.a. vila. För just, min önskade lilla dotter har ju drabbats av samma eländiga virus. Vilket leder till massa hosta, dåligt matsug och varande ögon. Så ist för att försöka kurera mig själv kämpar jag med ögontvätt, snorpapper,tröstande och bärande. Mediciner och sprayen samt tvinga i henne vatten. Hennes feber på nätter och min hosta som tillslut väcker även henne.
Ja, idag var det nära att kroppen säcka samman. Men nej! Bit hårt och kom igen.
Ingen ska fan komma och säga att en mansförkylning är jobbig! De minsta man kan begära är lagad mat och städat hus ja...om dom inte är gravid och samtidigt sköter en annan sjukling.

Det är då en jävla förkylning och vara jobbig!!! Men eftersom jag haft den i över en vecka så borde den vara på g att vända...eller?
Nu måste jag skynda mig sova lite innan älskade Kita vaknar. Borde skaffa mig en potta oxå :)

Ja efter så långt uppehåll i bloggen var detta var ni fick. En hormonfylld migränbitch med stora sömnproblem :)
Men trots allt gnäll så är iaf Nikita lätt att ta hand om jag kommer dock behöva en del omsorg ett tag framöver. Men bara jag inte hostar/stressar igång värkarna!

God natt på er! Vi kanske hörs snart igen

//JP

Teknikens under!

Ja idag var det äntligen dags. Att få se utvecklingen och se att allt fungerar som det är tänkt. Kändes lika underbart att se nu som första gången. Jag tror mitt psyke är mer inställt denna gång. Åtminstone än :)

Träffade en mamma idag. Efter samtalet insåg jag hur mycket jag verkligen behöver komma ifrån. Bara för en stund. En promenad till affären räcker inte och att jobba är inte riktigt desamma.
Kanske man borde ta en tur på hjulingen innan det är försent? Får väl se om det går att klämma in... Blä!
Ja en aning laddad...!

Funderar på att ta fram lite glass och burkisar (mandariner)... Men är nog för trött efter alla dygn. Borde göra mig redo att tryna ist. Hoppas på en bättre natt!

Ha de!


//JP

Bacillerna fortsätter...

Tycker så synd om mitt hjärta. Att inte kunna hjälpa när hostan river hennes hals. Snuva och feber i all ära, men hostan!
Idag sov vi två gånger, bägge på soffan. Vilket aldrig sker annars! Mysigt trots allt. Dock hann jag själv inte få speciellt många minuter. Vid varje hosta skulle position bytas...som inatt ungefär. När hon vid en period vaknade var 5e minut. Så trött är bara förnamnet.
Ska blanda lite välling sen är det dags att ge det en chans. Imorgon är en spännande dag :D
Hoppas hjärtat är piggare imorgon, och att hon får sova!

Ha de gott!

//JP

Baciller!

Ja nog blir man trött på alla dessa baciller som ska tvunget hem till oss! Svårt att få grepp om nya rutiner när det ständigt rasar. Tur det snart är vår! Brukar vara lite lättare då.
Ja, här hemma är både make och valp rassliga... No need for more words?!
Tur man själv mår som en prinsessa...eller?

Bara hon är kry till dagis börjar. För då tar de väl om misstänker jag.

Nu är det någon som kallar från sitt rum!

//JP

Frejamössan!

Idag kom våra mössor/pannband. Känns bra att kunna vara med och bidraga samtidigt som man får något så snyggt tillbaka! Vilket jobb de lägger ned!!!
Helt fantastiska människor!

http://frejamssan.blogg.se/category/frejamossan.html

Besök sidan och bidra du oxå!

//JP

Stora öron.

Iakttar många ord som byts mellan olika mammor men oxå andra människor i vårt samhälle. Inser att många spenderar tid på vårt lokala fik med både barn och vänner.
Jag personligen gick igenom det stadiet under mina år i Uppsala. Idag har jag svårt att se charmen, åtminstone så ofta som vissa tycks spendera där.
Då skulle jag nog föredra det vissa mammor gör. Besöker varandra och möjligen även tar en fika, men i dennes hem. Flera av de mammor jag träffar under vissa situationer träffar varandra "privat" och hittar på saker tillsammans. Många beger sig på öppnaförskolan eller andra barnträffar. Jag och Nikita har själv deltagit några gånger. Vissa gånger har vi haft trevligt och vissa har det mest känts obekvämt.
Jag kan ibland avundas deras ork och engagemang men påminner mig själv om min egen lyckliga situation i min vardag.

Alla mammor fungerar på olika sätt. Alla sätt passar inte mor och barn som team, eller helt enkelt som individer.
Jag längtar till snön försvinner från våra stigar så jag kan ta med Nikita ut i skogen. Skogen, en plats jag trivs i och finner lugn. Tyvärr utan någon fyrbent vid min sida, vilket smärtar stort... Min kärlek och behov av hund är enormt.
Oj, nu hamnade jag ur spår.

Ja, vad underrubriken egentligen skulle handla om vart som bortblåst.
Poängen är iaf att vi alla är olika, med eller utan barn. Vi förändras och utvecklas. Det nya kan vara efterlängtat men det som varit kan återigen vara intressant.
Tiden får utvisa om det är värt att offra framtiden för att se om det förflutna ändrats. Jag är inte längre motvillig till att få veta... Tror jag.

Nu ska jag fortsätta mysa med min dotter.

Ha de gott!

BVC & läkarkontroll.

Gick riktigt bra idag. Det kom givetvis några tårar men mitt hjärta hade anat fler. Själv blundade jag under händelsen :S kvällen vart väldigt mammig. Blir lätt så när man är trött eller något är galet. Om ett tag är det väl bara pappa som gäller.
Påbörjade att fylla i papper till dagis idag. Snart så, snart är hon ett dagisbarn. Fast så heter det tydligen inte längre... Förskolebarn!

Strax Couger Town sen sängen. Ögonen känns riktigt tunga!!! Se om natten blir trevligare.

Ha de!

//JP

Gäsp!

Ja men gnälla får man väl göra i sin egen blogg? :)

Inatt tackar vi för de ca 2,5 timmars sömn man fick och den ömmade pukan efter en snuttande gos. Två flaskor välling lindrade en stund men i övrigt satt hon fast från 23 snåret.... Imorse var man duktigt snabb in på toaletten. Nackdelen med att hon sover i sitt rum. Kissblåsan gör sig enormt påmind. Eftersom man inte vill väcka hela huset så kniper man. Aj!
Vi hoppas man kan knappa någon timme till inatt.
Ja ibland känns det på :)

Idag är det dags för sprutor :( tycker inte om detta elände men det blir ju bra sen.

Nä, nytta.... Snart...

//JP

Sjukstuga...

Ja efter ett tuffare veckoslut med feber och taskig sömn är nu Nikita på bättringsvägen. Dock fortsätter sjukstugan då en krasslig Moa kom hem idag. Så det blir ingen promenad imorgon heller :/ ingen rytmik heller för den delen. Dock skulle jag tro hon är redo på tisdag. Sömn är nog vad som fattades idag.

Våra framgångar med välling blev lite ur gängorna nu när Nikita blev dålig men vi får se hur det ter sig nu. Ikväll drack hon över 300ml?! Så vi får se om det kommer upp eller om hon vill ha mer inatt. För övrigt sover hon i sitt rum just nu. Tvivlar dock på att det varar hela natten men några timmar är bättre än inga. Kanske slutar med att man somnar i hennes rum inatt :)

I övrigt är det mesta sig likt. Projekt till tusen och knappt en handfull blir färdig :) tror det beror på hur vi löser situationen. Men det blir bra när det är klart.

Blir nog tidig kväller även idag.

Ha de!

//JP

Kunskap eller idioti?

Om man lär sig kunskapen att formulera en mening korrekt, når det tilltänkta budskapet fram. Om man dessutom skaffar sig korrekt information inom ämnet minskar risken för fel, och eventuell förvirring slipper råda.
Att läsa mellan rader är en kunskap, att fylla i ord mellan meningar kan skapa stora fel.

Just saying...


//JP

Utan bröst

Ja nog sker det utveckling under dygnets alla timmar.
Ikväll somnade hon för första gången utan mitt bröst. Hon tog välling även ikväll men nöjde sig med min hand på magen och att ligga tätt intill. Får väl se hur hon väljer att göra under natten och framförallt, hur hon väljer at göra på kvällarna i fortsättningen.

I övrigt börjar vikten röra på sig och var på utvecklingssamtal idag.

Lite Couger Town innan sängen...nej det blev visst top gear USA ist.

Ha de gott!

//JP

År av lycka!

Jag vet ännu inte om jag förstått vad som skett. Min bebis fyllde igår 1 år?!
Det är då inget skämt om att tiden springer förbi! Hade en fantastisk dag med nära & kära som kom för att fira vår dotter. Tyvärr hade hon själv vaknat lite på fel sida men det är helt okej ändå.

Innan Nikita föddes hade jag en förhoppning att kunna få amma henne åtminstone till hon fyllde 1. Under en period har vi försökt få henne att börja ta flaska för att någonstans försöka vänja henne vid att vara utan "min" mat. Hon har tagit ytterst lite om hon åkt vagn men har vi gett henne flaska i sängen så har hon blivit helt hysterisk! Oavsett vem av oss som gett henne. Vi la det hela på is för att fortsätta när orken återfanns i kroppen.
Att jag inte längre är lika sugen på att amma på kvällar/nätter/morgon är flera faktorer som några av er redan vet.
Hur som haver....
Inatt vid 03:30 vaknade Nikita och villa ha bröstet. Hon "tuttade" lite men kändes inte helt nöjd med det. Väckte min stackars man som fick gå ner och fixa välling. Stackars och stackars, detta var nog en av de första gångerna på ett år som han verkligen kunde hjälpa till. Han fixade iaf välling och jag testade...ungen dricker?! Utan protest dricker hon upp större delen av vällingen och avslutar med lite "tuttande" på mig. Sen somnar hon gott.

Imorse vaknade jag av en solstråle bredvid mig. Skickade ned gubben igen för att ge henne lite frukostvälling. Kan ju åtminstone testa, att ge i sängen skulle ge en lugnare start och inte bli störd.
Hon drack upp hela och efter det gjorde vi det sedvanliga. Senare på morgonen fick hon lite frukost, här rådde det ingen större skillnad...utan kämpar för att få henne äta.

Vid middagsluren fick hon ett till flaska välling som hon villigt drack upp och somnade gott!
Dock har de som sagt inträffat en del drickande vid sovvagns på dagen i vagnen....

Vi kände att det är lika bra att hoppa på tåget och följa hennes ledning...
Istället för kvällsgröt fick hon nästa. En full flaska välling...i sängen?! Hon drack den utan protest! Hon hade nog vart glad för mer så det noteras till imorgon. Hon "tuttade" lite, skulle tro mest för vana, innan hon somnade.

Svårt för en som inte är insatt, men för oss är det verklige ett kors i taket!!!
Vi får se vad hon önskar när hon vaknar... Brukar vakna en sväng innan vi hunnit lagt oss.. Har förberett en flaska utifall, men bäst är ju om hon inte vill äta. Missförstå mig rätt!

Dessutom har hon under hela dagen haft en sån otrolig glädje och lugn. Hon har lekt länge själv, med enbart iakttagelser. Ett glatt leende ändå in till sömnen nådde henne.

Vi får som sagt se hur det utvecklas men det känns så skönt!
Sen är det som att hon förstått, nu när man är ett år så dricker man välling?! Ja, tänk hur det blir.

Vi kan enas om att man inte kan tvinga dem hur som. De talar om när de är redo för förändring. Häftigt!



Hade trott på en lugn kväll hemma med familjen, men Moa kände för att sova borta. Hon är trots allt stor nog till att bestämma sånt själv. Så jag skjutsade iväg henne till min mor och kvar blev vi andra tre hemma.
Imorgon är det dags för dans igen för M. Återstår att se vilken tid det blir framöver.

Återigen vill vi tacka ni som kom för att fira våran Nikita!
Speciellt tack ger vi nog Linda & Noah som åkte så långt i halkan för att komma! :)

Nu har jag gjort mig förtjänt av lite slapp i soffan innan det är kväller.

Ha se gott!

//JP

Trött...

Trött...tröttare än trött.
Månaderna börjar komma ifatt. Bara för att komplicera mer bloggar jag med fånen upp och ned.

Natti!

Tick tack...

Tiden rusar fram. Förstår inte varför allt ska gå så fort.
Snart är valpen 1år?!
Helgen spenderades i Karlstad för att fira mitt kära fadderbarn på sin 1års dag. Trevligt att få ett ansikte på de människor man hört talas om. Nikita visade ingen större rädsla för alla nya människor. Men OJ vilket röj hon sedan hade på hotellet. Vi skrattade gott iaf.
Idag träffade vi lite barn och svängde våra lurviga. Snart är det dags för kväller så man orkar upp till morgondagen.

Ha de!

//JP

Beklagligt...

Beklagar att man måste se det som en tävling.
Att tro man tar studenten med MVG, plus den lilla stjärnan. Att den bristande kunskapen för verkligheten ska komma på kant för att få briljera i vad man tror är perfekt.
Allt blir inte bättre av att blunda.... Livet har sin gång ändå, med eller utan stjärna.
Stundvis känner man hur spaden vore alternativet. Att bara...ge upp. Men jag kan inte det. Förbannade envishet!

Tog prover idag... Blääää! Tycker inte att det är speciellt givande. Varför kan de inte bara visa vad jag vill?!

Nä, istället för att sura läpp kikar vi lite tv och frossar i något gott.

Ha det!

//JP

Många bäckar små...

...blir lätt mycket socker på en vecka!

Spänningar...

Ja kvällen är spännande. Hoppas dock det ger sig med tiden...snart :) fast då blir det väl annat ist.
Jobbar på lite ändringar med valpen när det gäller natten. Kan inte påstå att det i dagsläget går smärtfritt. Om hon hade nöjt sig med flaska hade det vart en enkel utväg. Men va'fan, kan vara bra att inte fastna i det oxå.
Tror att det största felet, om man bu ska säga fel, är att vi inte redigt bestämt när/var/hur, utan mer famlar i dimman och lever i nuet.
Det ger sig med tiden. Vägrar låsa mig som att det är "fel". Ett fel blir det när man anser sig misslyckats.
Som jag yrar?! Dags för sängen strax.

Ha de!

//JP

Vinnare!

Har inget att klaga på. Lever med en fantastisk man under fantastiska förhållande. Vi har ett fantastiskt hus som för var dag präglas mer med vår stämpel. Lyckliga barn som växer och frodas. Varje dag sker en utveckling, härligt att få se!
Ja det finns massor i mitt liv som glädjer mig. Helt otroligt vad jag har hamnat rätt i livet.

Nu är det kväller, innan man flummar förmycket :)

//JP

Tid och otid.

Idag blev vår älskade dotter 11 månader?! Nästa månad fyller hon alltså ett år?! Hur fasen gick det till? Hon är visserligen torr bakom öronen men ack så litet charmtroll... Snart är det dags för dagis och även för mig att återvända till arbete.
Måste nog bearbetas :)
Ja, mycket sker. Idag har hon sovit fantastiskt. Får väl se hur natten tänker bli.
Just ja, hon fick smaka köttbullar idag. Tycks fungera. Ska testa imorgon igen, inte säkert att det går lika bra då.
Ska strax göra mig redo för kvällen. Trött som bara den!

Ha de gott!

//JP

Resumé av 2012.

2012 skålades in med min make iklädda mjukisbyxor. Eftersom man var höggravid kändes det helt perfekt :)
Året började med att mitt fadderbarn Noah föddes. 13 dagar senare föddes min dotter. Denna härliga känsla! Kan nog knappt förstå det än idag. Kan då inte se mig mätt iaf!
I mars gick min trogna vän bort.... Hon är otroligt saknad!
Året fortsatte med lite födelsedagar och vidare med en semester med familj och P/R till Skåne.
Hösten gav oss en tripp till Ullared och sen var vintern här.
Tomtekväll mötte vi "honom". Med en armlängds avstånd tittade han inte ens på sin *pip*?! Minst sagt märkligt!
En begravning och flera dödsfall har även året ingett...
Julen firades med delar av släkten och en massa paket.
Året skålades ut med Persson/Rönngren och två sovande bebisar.

Ja, detta var minst sagt en resumé av året som gått. Året har bestått av glädje och tårar. Förväntansfulla går vi in i 2013 och väntar ivrigt vad detta år ska ge oss.

Möjligen har jag missat saker som kanske borde nämnts i denna resumé... Kommer jag på något så fyller jag väl på med det nedan :)

Önskar er alla en god fortsättning på det nya året. Var rädd om varandra, man vet aldrig vad man missar annars!

//JP

(Eftersom vissa tydligen ansåg detta inlägg som stötande har det korrigerats. JAG står ändå fast vid min åsikt!)