Fördomsfritt

Nu var det sådär länge sedan man gjorde ett inlägg igen. Borde egentligen sova då man är tröttare än tröttast. Men hjärnan...ja att få den att pausa är inte alltid lika enkelt. 

Ibland önskar jag att det fanns någon som helt utan fördomar eller dömmande kunde lyssna på allt mög man har inom sig. Bara lyssna lixom. Men alla dömmer vi, alla har vi fördomar. Även om vi inte säger de högt så finns de där. 

I övrigt är valpen lite krasslig. Men hoppas de går åt rätt håll och att de andra två slipper! 

Ger mig själv tillåtelse att blunda lite nu. Innan Ludwigs matklocka ringer. 

Natti natt!

//JP

Tillsammans!

Tillsammans är vi starka. 

Tillsammans står vi enade. 

Tillsammans är vi två. 

Tillsammans kan vi klara allt. 

Ibland har man skilda åsikter. 

Ibland har man en dålig dag. 

Ibland vill man gråta. 

Ibland vill man bara vara. 

För evigt är vi tänkta att hålla varandras händer.

För evigt är vi handen som håller våra barn. 

För evigt kommer min kärlek till dig att flöda. 

För evigt kommer jag stå skyddande vid din sida. 

Allt är egentligen väldigt enkelt. 

Jag älskar dig villkorslöst Mattias!

Idag, imorgon och för resten av tiden...

All kärlek...din fru. ❤️

Korkad eller bara blond?!

Idag har det vart ett helt fantastiskt höstväder. Jag och barnen var ute i två timmar...medan Nikita lekte i sandlådan passade jag på att kratta löv... Eftersom jag har sådan fruktansvärt bra kropp för det! 

Bortsett att det gör ont i rygg/nacke och händer så tycker jag det kan vara ganska avkopplande. OM man bara slapp ta rätt på lövhögen! Det ska dock tilläggas att det är svårt att få något avkopplat när man har två småttingar med sig :) ger ändå mig själv en eloge för att just kunna kratta och leka/vakta kids samtidigt. 

Maken har monterat dörr till badrum så äntligen börjar man se att det faktiskt händer något. Kan inte med ord beskriva hur gärna man vill ha ett fungerande badrum! Tänk när de nya fönstret kommer?!Wiee!

Imorgon ska valpen hem och leka med sin mormor och mostrar. Så då ska jag ta de lugnt genom att städa i källaren :) 

Sen på måndag är man väl sängliggandes :D som rubriken lyder, korkad eller bara blond?! 

Trevlig lördag på er.

//JP 

Vardagskurvor.

Vissa dagar är bättre och vissa dagar är fruktansvärda rent ut sagt... Idag är en sådan jobbig dag. Ni vet en sån dag när man inombords gråter en skvätt varje gång man rör huvudet. För att upplysa, man rör huvudet rätt ofta på en dag?! 

Pratade med läkaren som tyvärr inte kan göra speciellt mycket. Allternativ hjälp och fungerar inte det så kanske man kan få tid till smärtkliniken. Den enkla vägen hade vart att sluta amma... Men mitt hjärta säger ifrån. Nåja, vi får väl se vad det blir. Jag dör åtminstone inte av det. Tiden för allternativ hjälp finns inte heller... Denna eviga tid?! 

Ja, imorgon är det förhoppningsvis lite bättre. 

Sitter just nu och tittar på min underbara valp som kämpar med blöjan. Nu har hon en innanför byxan och en utanför. Hon landar mjukt om hon ramlar iaf :)

Ikväll hade det inte suttit fel med ett bad... Undrar om man ryms i barnens badbalja?! ;) 

Nu leka lite mer innan det är dags för mat. 

//JP

Den eviga vardagen.

Jaha, tisdag igen. Veckorna flyger fram utan att man hinner göra några större reflektioner över det. 

Igår fyllde min farbror 60 år! Grattis!!! Vi har fortfarande inte hälsat på..som vi tänkte när Nikita föddes...?!

Som sagt, dagarna flyger fram! 

Men jag tycker om min vardag. Möjligt att man skulle vilja göra några justeringar i tillvaron, men var sak på sin tid. 

Dagarna nu går till att städa, plocka, tvätta, leka och utfodra. Samtidigt som jag går på babyrytmik en gång i veckan och babysim två gånger i veckan. Varje dag är i stort sett den andra lik. Grevinnan och betjänten varje dag. Dagarna fulla av skratt & joller, tårar och pussar. Frustration och fullkomlig lycka.  

Tid för mig själv existerar inte. Möjligen stressa till affären för att vara borta maximalt 15 minuter?! På toaletten är det bokläsning om Alfons, i duschen är det snabba puckar just in case pågen blir hungrig. Ja, mitt liv i organiserad kaos. 

Vad finns det inte att älska i min vardag? 

Att det med Ludwig även föddes ett ännu större lugn och förståelse är sant. Det krävs när man har flera små barn. Jag känner mig betydligt lugnare och tryggare i min roll som mamma. Jag känner min dotter innan och utan och läser hennes små signaler väldigt lätt. Hon är en mini-me. Ludwig bygger sakta upp sin personlighet och även honom börjar man lära känna. Vilket jag då kan konstatera att de föddes i rätt ordning. 

Även om allt är frid och fröjd så har man alltid bättre och sämre dagar. Många tankar om mycket annat kan cirkulera och visst, en frustration om att man ständigt är på spänn. Det påverkar skadorna inom och ovan. Men allt är för en så kort tid. Jag tänker inte missa en sekund av min vardag. Stannar man upp och tittar, så förstår man varför. 

Jag kommer alltid finnas där, stötta, blåsa, skälla, krama och skratta. För dom alla fyra! Min familj, mitt hjärta, mitt liv. 

Att sedan få vackra ord från min mor som berömmer för mitt lugn och bra hand med barnen. Det stärker en mer i den redan trygga tillvaron. 

//JP