torsdag 28 november 2013

Bristningsgränsen...

Ja som rubriken lyder är det lite så det känns just nu. 
Min kropp är visserligen hyfsat van att inte sova, men brukar lyckas finna några stunder på dagen den kan vila. Just nu är det en väldigt intensiv period för Nikita. Hon bearbetar utvecklingen på natten vilket resulterar i att hålla både mamma och brorsan vaken. Även om det känns som man hanterar läget ganska bra så börjar det kännas nu. 
De senaste nätterna...eller veckor borde man egentligen säga...har sett ut ungefär såhär:

19:30 barnen går och lägger sig. 
22-23 Ludwig vill äta. 
01-02 Nikita kommer in och vill då ha välling.
01-02 Ludwig vaknar och vill amma.
03-04 Ludwig vill äta igen.
05:00 Nikita sover oroligt och börjar böka.
06:30 Ludwig vaken och vill kliva upp.
07:30-08:20 Nikita vaknar 

Kan fortsätta med dagen....:

Blöjbyte vid uppstigning samt påklädning för dagen.
08:00-08:30 Frulle för Nikita 
08:40 Ludwig vill äta sen sova.
09:00 har Nikita dagis vissa dagar och åter 15:00. 
 Om inte dagis...
11:00 Lunch
11:30 Ludwig hungrig
12:00 Nikita sover middag
13:00 väcka Nikita
14:00 Ludwig äta sen sova
14:30 Mellis för Nikita
16:00 Ludwig äta
17:00 middag för hela familjen
18:30-19:00 Nikita får "kvällsfika". 
19:30-20:00 läggdags....

Nu har jag inte tagit med div blöjbyten, kurragömma, legobygge, bokläsning, bebisjoller eller barngos. 
Inte heller dom dagar det är babyrytmik och babysim. Eller allt plockande efter familjen och städning, tvättning, duschning...osv. 
Jag nämnde väl att min dotter är av bestämda åsikter, ogillar mat och saker som innebär att man inte kommer undan. 

Jag hinner absolut inte allt varje dag. Det tar mig 30-60 min att somna efter att jag blivit väckt...allt som oftast numer ca 30 min. Men det ger en inte många timmar till sömn. Nu finns det bättre nätter än detta men oxå betydligt sämre... 

Så jag beklagar att mitt humör inte håller jämna steg med alla. Att håret står kors och tvärs och att spegeln är smutsig. 
Min kropp värker av allt bärande och bubbande. Behöver jag säga att alvedon inte funkar?! Huvudvärken blir betydligt värre när kroppen blir "utbränd". Vila på dagen? Nu har jag så otroligt svårt att sova på dagen oavsett hur trött jag är. Allt som snurrar, då hur mycket som helst bör göras. 

Missförstå mig rätt! Barnen är underbara! Dagarna flyter oftast bra och vi har hittat våra rutiner. Men Nikita är så otroligt mammig och visst hade det vart skönt om hon kunde finna sig i att pappa gjorde saker. 
Men det är tur att det ändå är för en ganska kort period i livet. 
Jag vet iaf att jag är bra. Jag känner barnen så otroligt väl. Förstår deras kroppsspråk och beteende utan och innan. Jag är delaktig i de mesta. Jag stressar hellre när tiden ges än att byta lekstunden tillsammans. Som jag läste på nätet. Jag gör mer på sju minuter än många gör på en hel dag. Jag drar fram som en orkan när jag är "fri". Önskar jag hade haft tid för biltvätt och fönstertvätt med...men seriöst, jag hinner inte det! 

Vet ni vad det bästa med de hela är? Jag kan klaga bäst jag vill för det är ändå jag som lever det! Men sen får jag krypa ner bredvid mina barn och mötas av deras mjuka blickar och varma skratt. 
Trött, hungrig och så fruktansvärt ont! Men ack så glad jag är att just jag får leva det livet. 
Nä detta duger inte!
Blogga på dagtid?! 

Ha de gott! ;)

//JP

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar