söndag 7 oktober 2012

Gånger 3

Tredje dygnet med taskig sömn och orolig bebis. Nu är det inte så att man sover hela nätter i vanliga fall heller men detta är ändå lite annorlunda. Om man bara kunde förstå vad det är. Dock misstänker jag tänder...fast ändå...

Vi får väl se om hon vill sova inne annars blir det väl en promenad i höstvädret. Dock önskar man sig en tvillingvagn då så även jag kunde somna :D För visst ser det skönt ut att sova/åka vagn?

Igår innan läggdags chockade hon oss med att börja sätta i fötterna i golvet från krypställning. Så spännande att se alla steg hon börjar bemästra.

Imorgon blir hon 8 månader! Förstår ni??? 8 månader!!! Tänk vad tiden rusar fram. Man förstår varför folk påpekar att passa på att njuta av tiden hemma för det går så fort.

Ibland när man, som nu, känner hur trött kroppen är så tänker man på saker och kan känna sig en smula nedstämd. Fast man egentligen är världens lyckligaste. Lustigt!

Någonstans längs vägen hade man trott att intresset skulle vara annorlunda. Jag vet att alla är glada osv, men intresset för att visa det känns svalt. Min pappa är här rätt ofta ändå, för att vara någon som jobbar mycket. Ibland skulle man vilja säga allt man tänker och tycker. Men man hejdar sig och påminns om att det är inte JAG som missar något.

Som jag och min vän pratade om. Ibland känner man sig så ensam trots att man har folk omkring sig. Skulle tro att det är en känsla som många känner i perioder. Möjligt att kombinationen av att man byggt upp sitt luftslott på ett annat sätt. Men vad vet jag?!

Nu ska jag pussas lite med min dotter ist för att glo på telefon.

Ha de!

//JP

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar