söndag 11 november 2012

Spåren i sanden.

När det sker saker i ens tillvaro får den en att tänka många steg i div riktningar.
Min man är en av de viktigaste sakerna i mitt liv. Utan honom vet jag inte hur mitt liv skulle fungera. Detsamma gäller mitt barn och för den delen även min bonusdotter. Hur skulle man kunna gå vidare om något hände?!
Man ska sällan tänka i dom stegen men när saker inträffar blir banan nära.
I fredags var min man med i en bilolycka vilket fick min stackars hjärna att spinna i div olika riktningar.

Tänk om något mer allvarligt skulle skett... Min man, min svärmors barn och även den svärfar som gjort klart med att vi inte ids lägga tid på. Hur skulle han han ta en sådan händelse?! Tiden den skulle ta innan beskedet nått honom och tanken att veta anledningen till det hela. I min vildaste fantasi kan jag inte förstå det valet han gjort, men å andra sidan är det många människor man inte förstår sig på. Nej, inlägget ska inte handla om mina många frågetecken kring en mans tankar om familj... Ska ist gå och kramas med min man!

Är otroligt tacksam att min man kom hem samma kväll! Det känns som bäst när han är hos mig. Med honom är jag hel. Ja, han är min liv! Älskar dig maken min!


//JP

Glömde...
Har kollat med maken och mitt inlägg är godkänt samt här har ni en länk...

http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1604722-25-aring-gripen-efter-trippelkrock

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar